akademin körs anonymt — inget sparas
skapa kontonummer →
Akademin / Nivå II / Lektion 06
lektion 06 · attackerna

Credential stuffing — varför återanvändning dödar.

Du återanvänder ett lösenord på två sajter. En av dem läcker. Nu är båda komprometterade — och tre andra du inte ens tänkt på. Det är dominoeffekt, och den är industriellt automatiserad.

Välj spår Hur tekniskt vill du ha det?

Credential stuffing är inte gissning. Det är kvitto-jagande. Botten har redan en lista över riktiga e-post + lösenord från en gammal läcka, och testar exakt den kombinationen mot vartenda annat ställe på internet.

01Vad är credential stuffing?

Föreställ dig att en sajt blev hackad 2018 och din e-post + lösenord hamnade i en läcka. Sedan dess har den listan rört sig runt — bytts mellan kriminella, slagits ihop med andra läckor, hamnat i offentliga "combolists" på 8 miljarder rader.

En credential stuffing-bot tar listan och testar varje rad mot Spotify, Netflix, Instagram, Steam, banken, Klarna, Riksbyggen. Lite från varje. Den gissar inte — den vet redan att e-post X + lösenord Y en gång var ett giltigt par någonstans. Frågan är bara om du återanvänt det.

Brute force försöker komma på lösenordet. Credential stuffing har redan lösenordet — den letar bara efter alla sajter du också använt det på.

02Lyckas det? Mycket bekvämt.

Studier från Akamai och Microsoft visar att 0,1–2 % av credential stuffing-försök lyckas. Det låter lågt — tills du inser hur många försök som körs.

Det är därför nyligen meddelandet "din Spotify spelar Pakistani metal kl 3 på natten" är vanligare än man tror. Inte för att din Spotify var hackad — för att lösenordet återanvändes från någon annan sajt.

03Se dominoeffekten

Här är två scenarier. I det ena återanvänder du samma lösenord på alla sajter. I det andra har du unika lösenord per sajt. Tryck simulera attack och se hur det utvecklar sig.

RetroForumet.se utgångspunkt — läckte 2018
Spotify väntar
Instagram väntar
Steam väntar
Gmail väntar
Banken väntar
Förenklat: i verkligheten testas ditt lösenordspar mot hundratals sajter, inte bara sex. Banken är ofta sista anhalt — den är värdefullast.

04Tre praktiska sanningar

Trick: "Jag använder samma lösenord men lägger till sajtens namn — t.ex. kanin123-spotify och kanin123-netflix." Det skyddar dig marginellt — anfallare med tillgång till flera dumps ser snart mönstret och justerar attacker.

Credential stuffing är en industri. Verktyg: OpenBullet, Sentry MBA. Datakälla: combolists från historiska läckor + nya breach-dumps. Infrastruktur: residential proxy-nätverk för att undvika rate limiting. Marknad: ATO-as-a-service med fasta prislistor per sajt.

01Pipeline

02Lyckandegrad & faktorer

Akamai's data (2023): genomsnitt 0,5–2 % lyckandegrad mot stora consumer-sajter. Skillnaden beror på:

03Försvar (för dig som användare)

04Försvar (för dig som bygger sajt)

05Account takeover (ATO) marketplace

Komprometterade konton är produkter. Prislistor finns offentligt på kriminella forum:

Netflix-konto · 5–25 kr
Spotify Family · 30–80 kr
Steam (med spel) · 100–500 kr
Office 365 enterprise · 500–5 000 kr
Bankkonto (med saldo) · ~5 % av saldot

Hela kategorin "ATO-as-a-service" — bedrägeri-aktörer som hyr in credential stuffing från specialister, betalar per verified hit, och sysslar själva bara med monetiseringen (sälja, swipea, utpressa, identitetsstöld).

06Vad kommer härnäst

Passkeys (lektion 9) ÄR försvaret mot credential stuffing — för att det inte finns något "lösenord" att stoppa in i en lista. Privata nycklar finns bara på din enhet. När alla större sajter har stött passkeys (~2026–2028) krymper credential stuffing-marknaden dramatiskt.

Tills dess: unika lösenord + lösenordshanterare + 2FA på allt viktigt.

Snabb-koll — tre frågor

lektion 06 · klarad ✓ Nästa upp — nivå III

Lektion 07 — Lösenordshanterare — varför alla borde ha en

Verktyget som gör unika starka lösenord praktiskt möjligt.

Nästa lektion