Någon har kapat din identitet. Så tar du tillbaka kontrollen.

BankID är nyckeln till nästan allt: lån, Swish, dina bankkonton och inloggning hos myndigheter. Har en bedragare kommit åt det, eller misstänker du det, ska det stängas först av allt.

• Ring din bank och be dem spärra ditt Mobila BankID och se över dina konton. Numret står på baksidan av ditt kort eller på bankens sajt.
• Spärra korten via Spärrlinjen, 08-411 10 10 — öppet dygnet runt, spärrar bank- och kreditkort hos de flesta svenska banker i ett samtal.

Det här är det enskilt viktigaste steget för att stoppa nya lån. När ett företag funderar på att ge någon en kredit i ditt namn frågar de ett kreditupplysningsföretag först. En bedrägerispärr gör att den förfrågan stoppas — ingen kan ta lån eller krediter i ditt namn medan spärren ligger.

Kontakta vart och ett av dessa och be om en bedrägerispärr. Det är kostnadsfritt:

• UC — störst i Sverige, de flesta banker frågar dem.
• Creditsafe
• Dun & Bradstreet (tidigare Bisnode)
• Syna

En polisanmälan är inte bara en formalitet. Det är ditt bevis på att du är drabbad, och varje bank och företag kommer att kräva ärendenumret — det så kallade K-numret — innan de river ett avtal eller stryker en skuld.

• Ring 114 14 eller anmäl på polisen.se.
• Pågår brottet i stunden — t.ex. du ser ditt BankID användas just nu — ring 112.
• Skriv ner K-numret och spara det lättillgängligt. Du kommer hänvisa till det många gånger.

Beskriv så konkret du kan vad som hänt: vilka avtal, vilka belopp, vilka datum. Ju mer du har samlat, desto lättare blir resten.

Ett vanligt trick är att bedragaren ändrar din folkbokförings- eller postadress. Då hamnar nya kort, koder och fakturor hos dem i stället för dig — och du märker det genom att posten tystnar. Stäng den dörren:

• Skatteverket, 0771-567 567 — be om en markering mot obehörig adressändring i folkbokföringen.
• Svensk Adressändring — där kan du spärra så att ingen kan eftersända din post utan din bekräftelse.

Nu tar du tag i det bedragaren redan hunnit göra. För varje lån, abonnemang eller faktura du inte känns vid: kontakta företaget och säg att avtalet är resultatet av en id-kapning och därför ogiltigt.

• Gör det skriftligt — mejl eller brev, inte bara telefon. Då finns ett spår.
• Hänvisa till K-numret från polisanmälan i varje kontakt.
• Betala inte fakturan för att "slippa krångel". Bestrid den i stället. Betalar du kan det tolkas som att du erkänner skulden.
• Får du krav från inkasso eller Kronofogden, bestrid även där — och hänvisa till polisanmälan. Ett bestritt krav får inte drivas vidare hur som helst.

ID-kapningar kommer ofta i vågor. Bedragaren kan ha sålt dina uppgifter vidare, så nya försök kan dyka upp veckor eller månader senare. Håll koll ett tag:

• Ta en kreditupplysning på dig själv med jämna mellanrum (du kan be att få se vad som registrerats om dig hos UC och de andra — det är kostnadsfritt en gång om året).
• Logga in på "Mina sidor" hos din bank och kolla efter konton eller överföringar du inte känner igen.
• Håll koll på Kivra och din fysiska post — nya fakturor är första tecknet på ett nytt försök.
• Behåll spärrarna tills du är trygg. De stör inte din vardag nämnvärt — du kan tillfälligt lyfta dem de gånger du själv ska ta ett lån.

Ofta börjar en id-kapning med att ett av dina konton — särskilt mejlen — kommit på vift via en dataläcka eller ett läckt lösenord. Täpp igen källan:

• Börja med mejlen. Den återställer allt annat, så den ska ha ett unikt lösenord och 2FA. Byt det först.
• Kolla om dina lösenord läckt — det gör du här på Säkerkolls lösenordskoll, och om din e-post dykt upp i kända läckor med email-kollen.
• Skaffa en lösenordshanterare och låt den skapa ett unikt lösenord per konto. Vår generator hjälper dig komma igång.
• Sätt på tvåfaktor (2FA) överallt det går — särskilt mejl, bank och sociala konton. Hur och varför står i akademins lektion om 2FA.